Northwest Trip - part one

Dag 1 - fredag

Dagen började igår med St Patricks Day. Efter en kort förfest gick vi till universitets taverna, the Tav, där vi drack grön öl och dansade till irländsk musik. Awesome!

Det var dock inte lika awesome att gå upp fredagmorgon efter enbart fem timmars sömn för att sitta i en buss i ett antal timmar. Totalt var det tre bussar, varje buss tog 16 passagerare plus chaufför. Alla sätena var fulla så följaktligen var vi 48 stycken.

Vi färdades norrut längs med kusten och stannade då och då för att köpa bakisfrukost på McDonalds eller Hungry Jacks. Under eftermiddagen nådde vi Geraldton, en liten kuststad och stannade en stund vid deras warmemorial, rest till minne av förlorade sjömän under WWII.

Efter cirka 500 kilometer stannade vi för natten vid en campingplats cirka 30 kilometer innåt land där vi satte upp våra tält. Fem personer valdes ut av guiderna för att laga mat. Lammgryta med ris, inte vidare gott men  kryddstarkt iallafall. Kvällen avrundades tidigt - jag var inte ensam om att ha sömn att ta igen.

Dag 2 - lördag

Väcktes sex imorse. Snabb ihopplockning av lägret och sedan frukost: flingor, vitt bröd med antingen jordnötssmör eller sylt. Inte en skinkbit eller ostskiva så långt ögat nådde. Jippie. Hursomhelst så gav vi oss iväg mot kusten. Vi tog en dirtroad genom outbacken där vi såg en sorts ödla:

Efter en timmes färd kom vi till kusten där vi tog en paus och njöt av friska havsvindar och de otroliga klippformationerna. Ytterligare en timmes bussfärd senare anlände vi till en liten semesterort där vi badade, solade, klättrade i träd och åt lunch.



Under eftermiddagens körning åkte vi genom en nationalpark, där vi stannade vid ett par utkiksplatser. Naturen och landskapet var fantastiskt, men flugorna och framförallt värmen var tryckande:

När vi väl nådde campingplatsen var solen på väg ner, så vi fick skynda oss med tälten. Gräsmattan vi campade bokstavligen kryllade av ringfingerstora gräshoppor. De var harmlösa men så många att det var omöjligt att inte trampa på dem när man gick.

Ett nytt matlag fixade mat: kyckling, nudlar och grönsaker thaistyle. Uppskattat. En del stannade uppe och drack goon och öl, själv gick jag och lade mig relativt tidigt; guiderna varnade oss nämligen för att det var en extrem tidig väckning morgonen därpå. Innan sömnen tog över var det omöjigt att inte beundra den gigantiska månen - den var nämre jorden än den varit på 20 år.

Dag 3 - söndag

05.00: "Hey guys, time to wake up."

Kanske är det luften i outbacken (för det är INTE de högljudda jänkarna) som gör att man vaknar väldigt utvilad. Hursomhelst, efter en snabb frukost lämnade vi vårt läger klockan sex för en och en halv timmes färd till halvön Monkey Mia. Jag såg mer en kängru i morgondiset.

 Skälet till vår tidiga uppstigning var delfinerna som varje morgon simmar in till stranden för att hälsa på turisterna (eller för att få lättförtjänt fisk). Häftigt var det iallafall. Tyvärr fick vi inte klappa dem, men medan vi stod i vattenbrynet kom vi riktigt nära.

Efter det hade vi några timmar där vi fick göra vad vi ville. Jag och många andra tog det bara lungt på stranden, men några åkte på ut i viken med en katamaran. 

 Därefter stannade vi för lunch i det blåsiga Dunham:

 Efter lunchen gjorde vi ett antal korta stopp: Eagles Buff, den högsta platen i Monkey Mia, en övergivet hus mitt ute i ingenstans (giganstiska spindlar) och slutligen Shell Beach, en strand helt bestående av snäckskal. Förut var det vanligt flr de lokala invånarna att pressa samman skalen till block och sedan bygga hela hus av dem.

När vi kom tillbaka till lägret gick vi de två minuterna till stranden för att beskåda the stromatolites: en bakterie som genom att "pumpa" syre från havet ut i luften är grunden till allt liv på land. De finns enbart på tre ställen på hela jorden. Kanske inte så spännande, men definitivt så spännande som röd gegga på sten kan bli.

Efter det satt vi och väntade i mörkret medan matlaget kämpade med maten. Några drack, några spelade spel, alla snackade skit och när maten var uppäten var det inte många som stannade uppe.


Uppdaterar om de sju andra dagarna i veckan.

Cheers.